lördag 21 maj 2011

Tell me that I'm special even when I know I'm not

Jag är helt tvärslut sen igår, har ont i hela jävla kroppen. Imorse när alarmet började skrika så önskade jag för en stund att jorden verkligen skulle gå under, just i det ögonblicket. Men till vansbro tog jag mig och när jag väl kom hem så kom de fyra minsta kusinerna på besök i 2 timmar ungefär :) vi var vid skolan och härjade, hoppade studsmatta, drack saft och lekte med zlatan som dom tyckte var såååå frak!


Allihopa på "spy hinken" som Sebastian så fint kallade den


Gustav som var helt tokig i rutschkanan, sprang upp och ner och flög somfaaan. trodde han inte hade nån röv kvar när han äntligen ville gå hem igen


Och här fick han åka gräsklippare med pappa. Han är tre år och styrde helt själv, det gick somfan i kurvorna, ungefär som när jag kör bil (pappa skriker då). Men överlycklig var han! :)


läxhögen ligger och skriker på golvet efter mig och jag skriker tillbaks att den ska hålla käften. men jag antar att det är dags att snart inta position på golvet och kika igenom allt, får helt enkelt skylla mig själv att jag vart så jävla lat detta år och skjutit upp allt och sagt "äh det är lugnt." men först ska jag äta banan, vila lite och vila lite till

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar